dhinkelman

Är nyss hemkommen från mina föräldrar.

Jag och Cissi åkte dit, för att lämna våran ena katt Eddie, till farmor... när vi kom dit sa hon, nej, jag vill inte... Jag sa lite på skojj till mamma, ni kan ta honom, så kan han få vara utekatt, de skulle han älska... kvällen fortsatte, och vi satt och grilla. Sen började pappa... men ska vi behålla honom så måste han bli utekatt...  Jag och mamma tittade på varandra och log, hehe.
Sen vart de tyst, och mamma sa hela tiden när jag frågade henne om de kunde ta Eddie, att jag skulle ta de med pappa.
Dagen efter frågade jag pappa i ett sms, då han har så mycket att göra på jobbet just nu. Han hade ringt upp mamma, och sagt jaså... och hon sa tillbaka, men du gulla runt med han så mycket igår... det blev ett ja från pappa ganska snart. Hehe, för åh va man ser att han älskar Eddie!:)

Min känsla blev knäpp... jag blev jätteglad över att dom kunde ta Eddie. För ni skulle ha sett hur han trivdes där hemma. Inge kiss utanför lådan... mycket lugnare... gosade med alla... kom överens med deras andra katt, Spike. Så de var lyckat!
Men jag kände ändå... min Eddie... åhh, va jag kommer sakna honom, min lilla bebis!

Men jag vet, att han kommer få de bra, nu kommer han snart kunna få gå ut och jaga:P Åh jag kan ju hälsa på han när jag vill!:)