tankar

Har ni någon gång känt... är de här verkligen de jag vill/ska göra resten av mitt liv?
Har ni trivts på en plats, men ni känner ändå ångesten över det?


Jag sitter här, i min och älsklingens lilla, lilla 2:a i Upplands Väsby. Vi har 2 råttor, och 4 katter... Lägenheten är liten och trång. Jag jobbar på ett omvårdnadsboende som ligger 5,5km från våran lägenhet. Det tar mig ca. 45min för att åka in till Stockholm. med buss + pendeltåg. Å de tar mig 1,5 timmar att åka till mina föräldrar, syskon, släkt, vänner med bil.

Jag vill sitta en bit härifrån, i min och älsklingens stora hus, på ca. 200kvm. Som ligger ?. Vi har våra katter, ev ett katthem. Vårat fina hus ligger ute på landet, och vi har sjön utanför fönstret, med en egen brygga. Jag jobbar med hundar/djur eller på förlossningen/bb, som ligger ? från vårat hus. Det tar mig ? för att åka in till Stockholm med ?. Å det tar mig max. 40min att åka till mina föräldrar, syskon, släkt, vänner med bil.


Jag har en sån ångest över allting! Jag trivs här... och med de jag gör... men jag saknar landet... lugnet...
Här måste vi bo i hyreslägenheter, då de är dyrt med hus... samt att de kan ta upp till 2-3 år till innan vi får en större lägenhet pga köerna...
Jag är ingen storstadsbo... visst de är kul här i Stockholm, det händer saker... men jag saknar ändå landet... raggarträffarna, snabba bostadsköerna, billigare hus, min släkt...

Jag känner mig inte hemma här... inte på något vis! Varför ska de vara så svårt med jobb i småstäderna? Och lättare här?
Å som sagt jag trivs här, med släkten här... jobbet här... men det är ändå inte samma sak som landet...

Jag har världens panik!!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vi får se hur framtiden artar sig, nu lever vi här. Det får vi göra ett tag till. Vi ska göra vad vi vill :)

2009-07-28 @ 17:58:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0